söndag 7 oktober 2012

Oväntat äventyr på E4

Lastbilen lastad till max och äntligen bär det av igen. Med lilleman fastspänd mellan oss rullade vi iväg mycket senare än planerat. Vi har packat och lastat i två dagar så det ska bli så skönt att komma fram och den här gången sova kvar.
Halvvägs till Uppsala ber Daniel mig kolla ut om bilen vi just kör om är civilpolis. Nä det är bara en gammal gubbe som kör svarade jag. Men mycket riktigt slår han på blåljusen och ber oss köra åt sidan.
Efter att Daniel fått blåsa och han kollat körkortet konstaterar han att lastbilen är för tungt lastad så vi blir ombedda att köra till närliggande poliskontrollplats för att väga bilen. Det visar sig att bilen väger 500 kg för mycket! Skit också vem kunde ana det med kläder, leksaker och annat smått och gott.
Jag trodde man kunde lasta en lastbil full, bara allt inte far omkring men tydligen inte.
Polismannen berättade bestämt att vi inte fick fortsätta köra och att det inte var deras uppgift att hjälpa oss.
-Ok men hur ska vi göra nu då...? Vi sitter i en lastbil som vi inte får köra med lille Edward som börjar bli hungrig. En söndagkväll som denna går det ju inte att få tag i en till flyttbil. Daniel lyckas övertala polismannen att köra oss till närmsta McDonalds för att kunna mata och byta blöja på Edward och försöka ringa efter hjälp.
Så här sitter vi nu....fast det blev på Max istället. Hungriga och arga över situationen slänger vi i oss varsin flottig burgare med pommes till. Edward får sin flaska och ny blöja men kämpar för att hålla sig vaken. Det hör ju inte till vardagen att få träffa farbror polisen, åka polisbil och äta middag på Max...oj oj oj när kommer min lugn och ro?!






Efter tre långsamma timmar på Max, lite gnäll från mig och Edward och ett antal billiga kaffekoppar beslutar vi oss för att ringa efter taxi. Polisernas skift slutar kl 21 så vårt ända hopp denna kväll är att chansa och åka tillbaka till kontrollplatsen för att se om de åkt så vi kan hämta lastbilen och köra vidare.
Håll tummarna.......



1 kommentar:

Nedy sa...

Oj, det måste ha varit riktigt frustrerande att hamna i en sån situation mitt i allt... Tur att ni kunde ta er fram till slut, även om det inte blev som planerat :)
/Nedy