söndag 3 februari 2013

Otröstliga barn, baksmälla och nya vänner

Den här veckans första fem dagar flög förbi utan att jag överhuvudtaget hann blinka. Tre dagar instängd hemma med sjuka barn. Eller rättare sagt en sjuk dotter och en liten plutt som håller på att få fler tänder. Symptomen är desamma. Rastlösa och otröstliga små som inte gav mig en chans att ens borsta tänderna. Det kan säkert låta märkligt för någon som inte själv varit där, att gå på toa men knappt hinna torka sig, eller att gå en hel dag hemma och inte ens märka att man glömt ta på sig bh'n....
I slutet av veckan var Daniel tvungen att åka till Stockholm igen för att köra ännu en vända med släp och grejer från min lokal så jag kämpade på här hemma själv.
Fördelen dock med att bo så här stort när man måste hålla barnen inomhus är att det alltid finns något att göra och yta att röra sig på. Jag minns när vi bodde i lägenheten och Alicia var sjuk och hon då alltid blir väldigt rastlös. Det var hemskt jobbigt att se henne vilja röra på sig men att ytan inte fanns. Då blev det mest tv som sysselsatte men nu vill hon istället leka, trots sin höga feber, eller sitta och pyssla då hon har en stor egen pysselhörna. Och pyssel blev det även dessa dagar. En av hennes nya kompisar fylde år och hade kalas i lördags, tack och lov blev hon frisk i tid så vi kunde gå dit och leka lite.

Vi hittade inget omslagspapper till presenten så vi gjorde en egen förpackning med fina papper från Panduro. 


Alicia gjorde även ett eget födelsedagskort då hon klippte och klistrade...äpplet ramlar inte långt från trädet!


Så kom äntligen lördag kvällen, Daniel kom tillbaka från Stockholm och jag sprang iväg på tjejkväll! Första gången jag var hemifrån sedan flytten utan barn och familj. Jag har på denna faktiskt korta tid haft turen att träffa så många otroligt mysiga och trevliga tjejer som välkomnat mig in i deras liv. Det börjar sakta men säkert kännas mer och mer positivt efter att det känts aningen ensamt här. Självklart tar det tid att bygga upp en ny vänskapskrets vart man än flyttar. Glädjen över alla fina personer jag möter och värmen de utstrålar är oerhört upplyftande.
Hur svårt det än är att vara ifrån sina barn inser man värdet i att få lite tid på egen hand. Att kunna sitta och prata över några glas vin utan att behöva tänka på annat eller bli avbruten... Och många glas vin blev det, jag kom hem kl 3 i morse och totaldäckade inom ett par sekunder. Riktigt lika kul var det inte att bli väckt av en pigg dotter halv 8 med en sprängande huvudvärk och inget begrepp om att det var så här det skulle kännas. Oj oj oj men det var det värt! ;-)

Trots den hemska huvudvärken lyckades vi ta oss ut i det fina vädret och Alicia fick åka lite skridskor.
Eftermiddagen bjöd på sång och pianospel...mycket vackert!


Inga kommentarer: